Praktiknära forskning – vad är det?

Uttrycket praktiknära forskning dyker upp i olika sammanhang och används på olika sätt. Förvirrande, men kanske också nödvändigt under en tid av diskussion om dess innebörd.

Praktiknära används ibland helt enkelt för att beteckna lätt tillgänglig, omedelbart användbar och ”nyttig” kunskap. Praktiknära forskning kallas då det utvecklingsarbete som bedrivs av praktikerna själva, utan anspråk på användning av vetenskaplig teori och metod. Resultaten förväntas i första hand vara relevanta och kunna komma till användning snabbt. Redovisningen sker utan vetenskaplig kvalitetsgranskning. Pålitligheten och generaliserbarheten blir en senare fråga, som får avgöras vid tillämpningen av resultaten.

Praktiknära kan också förstås så, att det ligger ett värde i sig att praktiker forskar. Inom lärarkåren pågår en diskussion om praktiknära forskning som en väg till individuell förkovran och höjning av läraryrkets status. Evidensbaserad praktik avser bättre underbyggda metoder inom skola, vård och omsorg. Inom elitidrotten talar man om praktiknära forskning när man systematiskt följer upp och utvecklar olika träningsmetoder.

Praktiknära är också en benämning på vetenskaplig forskning som har praktiken som forskningsfält. Betydande delar av arkitekturforskningen är praktiknära, då den har arkitektpraktiken som forskningsfält. Projektforskningen inom ämnet företagsekonomi är ett annat bra exempel.

Praktiknära vetenskaplig forskning syftar bland annat till att beskriva och förstå vad praktiker gör, under vilka förutsättningar de arbetar, vilken kunskap och vilka metoder de tillämpar. Den leder ofta fram till intressanta resultat för praktikerna; den ger insikt och förståelse och utgör därmed en god grund för utveckling av praktiken. Men resultaten kan också bestå i begreppsutveckling, nya teorier och metoder som inte är omedelbart omsättbara i praktiken, utan ett led i en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Praktiknära vetenskaplig forskning har ett kritiskt perspektiv och resultaten verifieras genom den vetenskapliga processen och artikelpublicering. Resultaten ska alltså vara såväl relevanta och väl underbyggda som spårbara.

Praktiknära vetenskaplig forskning är också ett sätt att inbjuda och involvera praktikerna i forskningsprocessen, att inte bara forska om eller för praktiken, utan också med praktikerna. Samarbetet kan drivas mycket långt. Det finns goda exempel på vetenskapliga artiklar som är samförfattade av forskarna och (de studerade) praktikerna. Samverkan vid implementering och uppföljning av resultaten är ett annat exempel.

Rollerna kan också vara omvända, som i viss konstnärlig forskning där praktikern – till exempel konstnären eller arkitekten – är forskare och forskaren är (forskar-)praktikern som deltar med teori- och metodkunskap.

Den dubbla användningen av begreppet praktiknära leder inte sällan till onödiga missförstånd. Båda typerna av kunskapsutveckling behövs, men det är inte självklart att kalla praktikernas kunskapsutveckling för forskning. Det kunde kanske vara klokt att återupprätta det fina begreppet utvecklingsarbete – det kan i bästa fall öka tydligheten i diskussionen. Den är inte av en slump som vi talar om R & D, Research and Development. När FoU ersätts av FoI, Forskning och Innovation, är risken att ett viktigt led faller bort.

Låt oss också sätta in begreppet utvecklingsarbete i forskningsprocessen som helhet. Processen brukar beskrivas så att grundforskning följs av tillämpad forskning som i sin tur följs av utvecklingsarbete och implementering. Ur en grundläggande forskning uppstår i bästa fall frön till innovationer. Man kan dock vända på detta. Forskningsuppgiften kan komma direkt ur praktiken.

En praktiker ställs inför en problemställning som inte kan lösas ur erfarenheten. Det visar sig att det inte heller räcker med att fråga en kollega. Information måste samlas in från internet, tidskrifter, litteratur och forskningsrapporter. En utredning måste till. Befintlig kunskap sammanställs på ett för problemställningen användbart sätt, men det händer att inte heller detta räcker för att lösa uppgiften. Ett moment av ny kunskap måste till och ett utvecklingsarbete dras igång. Det kan emellertid nu visa sig att det saknas grundläggande kunskap: det saknas begrepp, teorier och metoder för att lösa problemet. En forskningsuppgift har därmed formulerats.

Ett exempel på detta är uthållig stadsutveckling som man försöker gripa sig an genom en stor satsning på utvecklingsarbeten i konkreta byggprojekt i kommunerna. Det saknas dock användbara definitioner av begreppet uthållig, samt mått och kriterier för utvärdering. Eventuella framsteg går därför inte att verifiera. Det behövs grundläggande forskning för att kunna lösa en oerhört angelägen problemställning som har uppstått ur praktiken. Motsättningen mellan teori och praktik är skenbar, båda är delar av samma helhet.

Taggad , , ,

One thought on “Praktiknära forskning – vad är det?

  1. […] Wikforss föredrag på arkitekternas Forskningsforum 2013: Forskningsnära praktik . Blogginlägget Praktiknära forskning – vad är det? Jonas Runberger, Arkitekters verktyg, Arkus […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s