Arkitektoniska innovationer

Det finns en enkel tumregel i arkitektarbetet: alla bra projekt ska innehålla minst en överraskning. Någonting nytt och iögonenfallande som förstärker funktionaliteten och förhöjer rumskänslan. Arkitekturens uppgift är inte primärt att lösa den förelagda problemställningen, utan att lösa upp den och omformulera den, så att den slutligen valda lösningen kan tillföra nya värden. I en ständigt pågående strävan efter nya värdeskapande arkitektoniska lösningar visar sig vissa vara omvälvande. Vi kan i efterhand se hur de har växt fram och är resultat av utvecklingsprocesser. De är från början lovande idéer som skiljer sig från tidigare lösningar, vinner spridning och visar sig fungera väl.

Arkitektoniska innovationer handlar om diskontinuitet. De bryter med samtida uppfattningar om lämpliga arkitektoniska lösningar och gör dem i ett slag föråldrade och omöjliga. Diskontinuitet är ett ord som Finn Werne (1997, s. 123 ff.) använder om ismen som revolt och kamp om inflytande. Arkitektur handlar om mötet mellan människa, rum och föremål. Arkitektoniska innovationer rör inget mindre än just detta möte. Tidsdimensionen är viktig för att förstå de nya idéernas ursprung och sociala sammanhang. Arkitekturhistorien berättar också om sambanden mellan ingenjörskonstens landvinningar och den nya arkitekturen: valvbågen, den förspända betongen, stål- och glaskonstruktionerna. Men även om betydelsen av nya beräkningsmetoder, representationsformer och digitala tekniker. De är exempel på tekniska innovationer som har utvecklat arkitekturen.

Med stöd av Finn Werne kan man kanske uttrycka det så att arkitektoniska innovationer är från början nya föreställningar, tänkesätt, metoder och modeller som utan att vara säkrade används i hopp om att de ska leda till något nytt. Innovationsläran lär oss att innovationer bygger på kunskaper (fakta) och aktivt kunskapande (undersökningar), metoder för nytänkande (kreativitet) och genomförandeförmåga (systematik). Det handlar inte om det geniala infallet i första hand, utan om just aktivt kunskapande och systematiskt arbete.

KÄLLA: Finn Werne (1997) Arkitekturens ismer. Arkus och Arkitektur Förlag.

Taggad ,

2 thoughts on “Arkitektoniska innovationer

  1. kerstin frenning skriver:

    Dagens aha! Uppenbarade för mig att arketektonisk innovation fungerar på samma sätt för staden som nya strategier när det gäller att skapa innovation i marknader och konkurrensförsteg för företag.

  2. Jonas Runberger skriver:

    Mycket intressant text – som direkt och tydligt lyfter fram innovation inom arkitektur – och ger en ingång till fördjupade definitioner! Den har för mig kommit till nytta några gånger redan i form av högläsning för medarbetare. Dags att läsa Wernes text igen känner jag, och kanske i relation till Patrik Schumachers publikationer om ‘The Autopoiesis of Architecture I + II’. Där återkommer ju ismen, och innovationen. Tack Örjan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s