Allt är ombyggnad

Unga alumner rapporterar från Stockholmsmarknaden att ”alla projekt är ombyggnadsprojekt”. Även helt nya byggnader projekteras som om det vore fråga om ombyggnad. Lite tillspetsat kanske, men deras verklighet är en helt annan än branschens idealbild av en rationell byggprocess med industriell produktion på tidigare obebyggd mark.

IRL konstruerar de byggnader:

– på tomter i trängda lägen
– med komplicerade grundförhållanden
– i fastigheter ovanpå varandra
– där det råder komplicerade trafikförhållanden
– med vibrationer och bullerstörningar
– under stort risktagande

Brådskan är så stor att produktionen startar långt innan projekteringen är klar. I takt med att de tekniska förutsättningarna och kundönskemålen klarnar måste man därför göra ändringar, inte bara i den virtuella byggmodellen, utan också på byggplatsen. Medan man konstruerar den nya byggnaden måste man omkonstruera de delar som redan är byggda.

Detta är i linje med erfarna projektledares iakttagelse att CM-metoden (construction management) för organisering och upphandling tillämpas i allt större utsträckning i Stockholm. Man köper alltså konsulttjänster och särskilda entreprenörer för varje del av byggnaden. Helt enkelt för att över huvud taget och i sista stund få tag på resurser. Följden är en mycket stor mängd kontrakt och många aktörer att hålla reda på. Alla lurpassar på varandra för att rädda sitt eget skinn. ”Det är projektets sak”, säger man och skjuter frågorna ifrån sig. Som om ”projektet” vore något annat än de personer som arbetar i projektet.

Mitt i denna röra försöker de unga konstruktörerna hålla ordning på all information. De känner ansvar för att hålla ihop konstruktionen som helhet, men undrar hur branschen egentligen är beskaffad.

Taggad , ,

One thought on “Allt är ombyggnad

  1. kerstin frenning skriver:

    När jag läste detta tänkte jag på hur kärnkraftverken byggdes. Det var samma sak då; Brist på arbetskraft, många inblandade aktörer, brådska, stora behov i samhället. Fast riskerna var högre. Och komplexiteten.

    Detta som händer nu är ett tecken på hur förändringstrycket inom många samhällsbyggnadsbranscher ökar- därmed behöver kompetens och förmåga att integrera och lösa komplexitet öka. Ett citat från Reg. Revans, kärnfysiker, chef för Londons brandförsvar under andra världskriget och grundare av Action Learning mm; ”If the rate of learning is slower than the rate of change, the outcome is disatser”.

    På KTH Executive School arbetar hjälper vi företag och organisationer att hantera stora omställningar i deras affärslogik. Titta gärna på vår hemsida http://www.kthexecutiveschool.se och vårt ledarutvecklingsprogram Executive Program in Sustainable Urban Systems. En av programmets mest uppskattade föreläsare är för övrigt Örjan Wikforss 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s