EQ Samhällsbyggnad

Hur ska de höjda anslagen till samhällsbyggnadsforskning användas?

IQ Samhällsbyggnad, med 130 organisationer och företag som medlemmar, har framgångsrikt lobbat för den ökade statliga forskningsfinansieringen. Nu diskuterar man olika förslag till prioritering av forskningsområden. Fyra områden som nämns är industriella processer, bygginformationsmodellering, geografiska informationssystem och geodata samt installationsteknik vid renovering. Alla nyttiga på flera sätt, men också till övervägande del utpräglat tekniska.

För att stimulera till diskussion om alternativa tänkesätt leker jag här med tanken på hur ett fiktivt EQ Samhällsbyggnad resonerar.

EQ Samhällsbyggnad är en ideell organisation som syftar till att öka kvaliteten i samhällsbyggandet genom att sätta användaren i centrum. Organisationen verkar för att säkra en oberoende forskning som kritiskt granskar den byggda miljön ur användarperspektiv och söker åstadkomma ett radikalt kunskapsskifte som grund för uthållig stadsutveckling. Organisationen samlar alla som vill verka för ett etiskt samhällsbyggande som präglas av initiativtagande, omtänksamhet, socialt ansvarstagande, ekologisk balans, ekonomisk långsiktighet samt tekniskt och arkitektoniskt nytänkande.

EQ Samhällsbyggnad prioriterar följande forskningsområden:

1. Omvärldsanalys för att öka kunskapen om nya levnadsmönster, kulturer och värderingar. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som hjälper oss att tolka de stora förändringar som sker i samhället och ger vägledning för omsorgsfull planering och eftertänksamt byggande.

2. Kritisk granskning av den byggda miljön för att klarlägga om det som nyproduceras svarar mot den enskilda människans och samhällets behov av socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt uthållig miljö. Tvärvetenskaplig forskning som medverkar till att ge bättre underlag både för den enskildes val och beslutsfattarnas överväganden och prioriteringar.

3. Kritisk granskning av nya produkter, material och produktionsmetoder för att upptäcka fel som kan vålla den boende fysisk eller ekonomisk skada. Teknisk forskning som står fri från producentstyrning och stöder konsumenten i en situation där producenten i dagsläget går helt fri från haverier som kan kategoriseras som utvecklingsfel (lex enstegstätning).

4. Utveckling av nya metoder för användardrivna designprocesser och meningsfull medborgarmedverkan. Särskilt uppmärksammas barnens perspektiv i planering och byggande. En stad som fungerar för barnen är bra för alla.

5. Utveckling av nya organisationsformer i byggandet så att arkitekturkunskapen kan integreras i alla led och öka funktionaliteten, kvaliteten, värdet och uttryckskraften i den byggda miljön.

6. Uppbyggnad av laboratorier för experimentell utveckling och noggranna tester av ny teknologi och arkitektur som tar vara på platsens mikroklimat och unika förutsättningar. Varje plats har sin egenart och det ska synas i det nybyggda.

Ska den här organisationen bara vara fiktiv förresten?

Taggad , , , , ,

5 thoughts on “EQ Samhällsbyggnad

  1. Hej Örjan! Dina synpunkter är tänkvärda. Jag tror dock inte att vi behöver fler organisationer. Samhällsbyggnadssektorn är alltför splittrad redan som det är. Du kan väl försöka sprida ditt budskap genom befintliga kanaler som IQ Samhällsbyggnad, Sweden Green Building Council (SGBC) m.fl.? Vi diskuterade bl.a. barnperspektivet på SGBC:s planeringsmöte inför SGBC13-konferensen, och användarperspektivet och tvärvetenskap på IQS-möte om strategisk forskningsagenda för BIM häromdagen. Jag säger inte att allt fungerar bra i dagsläget, men det finns alla möjligheter till inspel och påverkan! Mvh/Maria Brogren, Sveriges Byggindustrier

    • Örjan Wikforss skriver:

      Ja, vi behöver sannerligen inte fler organisationer, men vi behöver multiperspektiv och en tillåtande atmosfär där vi kan vända och vrida på alla frågor tills dom landar rätt.

  2. Martin Videgård skriver:

    Hej Örjan, väl skrivet!

    Känner igen tankegången med institut/certifieringssystem för byggnadskvalite osv som jag försökte formulera i Umeå. Du får gärna referera till mig i detta fall, tillsammans blir vi starkare!

    Låt oss ta denna goda ide vidare nästa gång vi ses!

    Trevlig helg,

    Martin Videgård Tham & Videgård Arkitekter http://www.tvark.se

    22 feb 2013 kl. 09:17 skrev Kort sagt :

    > >

  3. Lena Wästfelt skriver:

    En mötesplats kan även vara bara virtuell. Om vi skapade en sådan för EQ Samhällsbyggnad kunde vi dela goda tankar – mer öppet – och sedan kan var och en ta med sig till de sammanhang där det hör hemma.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s