Månadsarkiv: mars 2013

Inifrån och ut

Million EraMiljonprogrammets byggsystem har stått i centrum för en serie seminarier vid Arkitekturskolan på KTH. Bland annat har en grupp studenter rekonstruerat sex av de sexton byggsystem som användes samtidigt år 1968. Rekonstruktionerna har utförts i fysiska modeller i skala 1:20. Resultatet av inventeringen med rikt arkivmaterial, bilder från tiden och rekonstruktionerna har just publicerats i en magasinsliknande rapport av stort värde inför kommande ombyggnader. Erik Stenberg noterar i sitt förord att experimentverksamheten var omfattande, avståndet mellan forskning och praktik kort och kopplingen mellan planering och politik stark. Miljonprogrammet står nu inför ett stort omvandlingstryck i minst fyra olika avseenden: 1) demografisk förändring, 2) tekniskt renoveringsbehov, 3) energiomställning och med 4) bevarande av dess kulturhistoriska värde.

Genom ett regelrätt detektivarbete har studenterna jagat rätt på originalritningar och tekniska beskrivningar som gör det möjligt att förstå hur man tänkte, konstruerade och byggde. En helt nödvändig förutsättning för en kommande stadsutveckling som bygger på insikt om de befintliga värdena och möjligheterna till förändring. Här utgår man från lägenheternas kvaliteter och föränderbarhet. Man går så att säga inifrån och ut. Istället för att döma ut den yttre gestaltningen och låta en ny tänkt stadsbild styra planeringen, tar man de nutida invånarnas parti och söker utveckla lägenheterna, byggnaderna och kvarteren efter deras behov. Man testar helt enkelt vad de sexton byggsystemen ger för möjligheter att bygga om miljonprogrammet utan att förstöra det.

Medverkande studenter: Laura Alonso, Klara Bergdahl, Catherine Burr, Danny Crisp, Per Crona, Heloise de Broissia, Daniel Edenius, Hans Eidseflot, Dan Engberg, Clara González Fernández, Josefin Gustavsson, Johan Israelsson, Joseph Laster, Tomas Odelbo, Michela Pestoni, Patrizia Roos, Sareh Sayidi, Cesilia Silvasti, Patrick Stokes-Kelly, Gustav Svärdhagen, Marloes van der Pols, Matilda Weibull Lindborg, Mikael Westin, Ulrika Wetzel, Fredrik Vidigs, Sofia Wollert-Olsson, Gustav Vrang, Marta Vännman. Ansvarig lärare: Erik Stenberg.

KÄLLA: Erik Stenberg, red, 2013, Structural Systems of the Million Program Era, KTH

Märkt , , ,

Att ta steget ut över tvivlets avgrund

Träffar femton arkitekter och ingenjörer under trettio som har fått välja tema för en diskussion. De har valt etik och moral. Vi reder ut begreppen tillsammans och lär oss att moral handlar om vad som är det goda eller rätta, det vill säga det som ligger bortom den egna fördelen. Etiken är läran om moralen. Det här är unga välutbildade personer som alla arbetar mitt i samhällsbyggnadssektorn och som dagligen ställs inför beslutssituationer av betydelse för andra människor – men också för dem själva. Hur ska vi kunna fatta beslut när situationen inte talar om för oss hur vi ska handla? Vi vill så gärna tro att bara vi anstränger oss och samlar ännu mer information så väntar den ”rätta” lösningen på oss någonstans därute. Men vi söker efter en exakthet som inte finns, vi når inte fram till en slutlig bedömning hur vi än anstränger oss, enligt rationalitetens principer. Vi måste ändå fatta beslut för att komma vidare och kan bara hoppas att det egna omdömet vägleder oss på ett vettigt sätt. Vi vet att vi blir bedömda efter våra beslut och vi vet att vi måste kunna svara på varför-frågan. Vi måste kunna reda ut skälen till vår bedömning och vårt beslut eftersom det har konsekvenser för andra människor. Vi kommer fram till att det är först när vi format en egen inre berättelse som vi vågar ta steget ut över tvivlets avgrund och det är också först då vi kan göra reda för hur vi tänkt. Men mod krävs det, massor av mod.

EVENT: Svensk Byggtjänst Unga talanger 2013
KÄLLA: Bertil Guve 2003, Att bestämma sig utan grund, doktorsavhandling, KTH.

Märkt ,

Kund, konsument, brukare, användare, medborgare eller människa?

biennale venice
Det är påfallande besvärligt att finna det rätta ordet för det som är huvudsaken i arkitektur och stadsplanering. Att säga att vi sätter människan i centrum, blir lätt lite högtravande.

På 1970-talet talade vi om brukare när det gällde planering av nya arbetsplatser. Säger man brukare idag till någon man möter på gatan åker man väl på en smäll. Medborgare hette det i stadsplaneringen när vi sökte nya former för deltagande. Det var inte enkelt att finna ut hur den representativa demokratin skulle kunna kompletteras med olika former av direktdemokrati. På något vis verkar det som om vi står och stampar på samma ställe idag fyrtio år senare. Och ordet medborgare för snarast tankarna till Cornelis Vreeswijks samhällskritiska iakttagelser.

I takt med att subventionerna till bostadsbyggandet togs bort och marknaden gavs ansvaret kom orden konsument och kund i fokus. Det är dock en märklig tanke att se en bostad som något som konsumeras. Bostadsföretagens kundnöjdhetsindex understryker ytterligare sättet att se bostaden som vara och skymmer det faktum att det handlar om vår gemensamma levnadsmiljö.

Med introduktionen av datorer och informationsteknologi kom ordet användare, som på ett bättre sätt fokuserar människans möjlighet att förstå och kunna använda den nya tekniken. Vi lånade ordet till arkitektur och stadsplanering och talar om användbara rum, byggnader och stadsmiljöer. Användarvänlighet är ett trevligt begrepp från interaktionsdesignens barndom. Men även det är på sätt och vis redan föråldrat. Det räcker inte med att maskinens gränssnitt mot användaren är begripligt. Tekniken som helhet måste framstå som meningsfull för varje enskild användare. Begreppet ”meaningfulness” ger en tänkvärd belysning av vad det hela handlar om.

Arkitektur och stadsplanering är inte en vara eller produkt och kan inte ses enbart ur konsument- eller kundperspektiv. Den ska vara användbar, men också meningsfull för oss som människor mitt i livet med alla våra minnen, tankar, orosmoment och förhoppningar. ”People”, folk, människa är det bästa ordet. Högtravande eller inte.

Märkt , ,