Månadsarkiv: maj 2013

Många till många II

Mosaik IIMånga till många-kommunikationen är fascinerande på flera sätt. I samtalstrådarna kan nya kopplingar uppstå, kompetenser kombineras, idéer utvecklas.

Den informella kommunikationen i ett stort projekt fungerar som en många till många-kommunikation och medverkar till att en projektorganisation, med kanske hundratalet specialister som inte känner varandra närmare, kan hjälpas åt att lösa avancerade tekniska, ekonomiska och estetiska problem på ett alldeles lysande sätt.

Men så fel det kan gå.

Ta de sociala medierna som exempel: hur helt oförutsägbara samtalstrådar utvecklas med kedjebrevens fart. Jag vet kanske vilka jag kommunicerar med i ett första steg, men inte i nästa. Det personliga tilltalet är naturligt till att börja med. Men hur kan man uttrycka sig så att det fortfarande fungerar i steget efter det första?

Förr eller senare är missförståndet där. Hur kan man då nå alla innan det slutar med förskräckelse?

Ett alldagligt exempel är maillistan ”alla anställda”. Någon påpekar någon annans eventuella feltänk inför alla andra. Och denna någon ska inför alla andra förklara sig.

Känn ingen press…

Om alternativa sociala nätverk: Sonja Buchegger, 2009, Ubiquitous Social Networks

Märkt ,

Många till många

Piazza del PopoloAtt kommunicera en till en, en till många eller många till många är olika saker.

En till en, det är det förtroliga samtal vi övar på hela livet. En till många, det är den övertygandets konst vi önskar att vi bemästrade. Men många till många – vad vet vi om det?

Ändå är det normaltillståndet i projektvärlden. Var och en behöver informera alla andra och framför allt behöver vi diskutera hur vi löser olika frågor i oändliga kombinationer av personer med olika kompetenser. Ju mer fakta vi samlar i gemensamma modeller för att rationalisera informationshanteringen, desto fler frågor reses om urval av fakta och bedömningar.

Det personliga omdömet står högt i kurs, alla behöver tala med alla.

Socialpsykologin hjälper oss att förstå hur vi påverkas av andra, en till en. Retoriken lär oss hur vi samlar, ordnar och framför våra argument, en till många. Men vad hjälper oss att förstå vad som händer när alla försöker hålla varandra informerade i varje ögonblick, många till många?

Det behövs kanske en många till många-teori? En teori som förklarar och en metodik som vägleder och visar hur man kan gå till väga för att det hela ska fungera.

Märkt ,

Magnussons modiga förslag

I betänkandet ”En effektivare plan- och bygglovsprocess” föreslår utredaren Lars Magnusson en förstärkning av den översiktliga planeringen i kommunerna. I en fördjupad, tydlig och aktuell översiktsplan, benämnd områdesplan, ska den huvudsakliga indelningen i allmänna platser, kvartersmark och vattenområden visas. Liksom principerna för bebyggelsens utformning och trafikförsörjning.

Detta är ett överraskande, efterlängtat och modigt förslag.

Vi behöver planera våra framtida allmänna platser, gator och torg, rörelserum och vistelserum, länkar och noder. Inte i form av färdiga områden, utan strukturer i vilka stadens nya rum kan byggas över tid. Den fördjupade översiktsplanen är rumslig utan att vara alltför detaljerad vad avser byggnaderna. Den anger tydligt hur de allmänna platserna och gaturummen ska anläggas och lämnar stort utrymme för detaljprojektering och effektiv produktion av de enskilda fastigheterna. Det är i detta stadium som dialogen med medborgarna är meningsfull. Det är här balansen mellan det enskilda och allmänna intresset avgörs.

Kulturgeografen Torsten Hägerstrand skrev 1983 om behovet av nya organisationsprinciper i stadsplaneringen, som med förslaget om områdesplan har fått ett vasst verktyg:

”Den hittillsvarande organisationsprincipen – den ”fixa idén” – som inneburit specialisering och särskiljande har varit utomordentligt framgångsrik vad gäller att tillgodose materiella behov. För de sociala och psykologiska behovens skull kan det vara på tiden att släppa fram den alldeles motsatta organisationsprincipen: mångsyssleri och hopfogning. Omtolkat i energitermer betyder en sådan ny ”fix idé” inte en enda dominerande lösning utan många i kombination. Omtolkad i sociala och psykologiska termer betyder den en omgestaltning inifrån av såväl innerstäder och sovstäder från ensidiga uppgifter till blandade. Att lägga bostäder, arbetsplatser och andra mötespunkter nära varandra borde vara ett självklart sätt att spara in transporter. Resultatet blir också en socialt intressantare och för barnen mer lärorik struktur än vad uppdelningsfilosofin fört med sig.”

Med områdesplanen öppnar sig stora möjligheter för organisering av den framtida staden enligt nya principer. Arkitekter och planerare har nu fått ett gyllene tillfälle att återta initiativet och skaffa sig tolkningsföreträde till hur områdesplanen kan användas för detta nytänkande.

KÄLLOR: En effektivare plan- och bygglovsprocess, SOU 2013:34, Ett betänkande av plangenomförandeutredningen.
Torsten Hägerstrand, 1983, Det energisnåla samhället, publicerad i Om tingens vidd och tingens ordning, Byggforskningsrådet 1991.

Märkt , , , ,

Samlar kraft

Blåsippor
Naturen samlar kraft inför den gröna explosionen.