Den frånvarande medborgaren

MedborgareDet är djupt mänskligt med undran inför förändringar i den närmaste omgivningen. Det rör oss på ett existentiellt plan. Människan är både rotfast och rastlös. Här finns en förtvivlan över att det jag lärt mig älska plötsligt försvinner. Men också ett oupphörligt sökande efter möjligheterna i det nya.

Vi talar om det som händer utanför köksgardinen med våra närmaste och kanske med våra grannar. Vi jämför intryck, stämmer av och kalibrerar våra tankar. Det vardagliga småpratet hjälper oss att formulera en uppfattning och behålla förståndet när allt är i gungning. Ibland växer det informella småpratet till muller och dån. Vem lyssnar då och bryr sig?

Planerings- och beslutsprocessens tillkortakommanden blir de ägogränser, förvaltningsgränser och kompetensgränser som vi bokstavligen snubblar över när vi rör oss genom staden. Det byggda resultatet skriker bristande samverkan mellan olika aktörer, liksom en total brist på inlevelse i användarperspektiv. Det påminner oss om vår frånvaro och vårt främlingskap i de sammanhang där miljön formas och besluten tas.

Vi ställs inför fullbordat faktum sedan markförsäljning och exploateringsavtal är avklarade och uppgörelsen ska bekräftas i en detaljplan strax före byggstart. Det är självklart att exploatör och kommun är hypernervösa över hur det lagreglerade medborgarinflytandet ska avlöpa när allt redan är uppgjort och pengar och prestige står på spel. Så försöker man också kringskära detta inflytande genom att minska antalet sakägare, begränsa överklagandemöjligheterna och avgiftsbelägga medborgerliga invändningar.

Men det är att fullständigt missa poängen med medborgardialogen.

Johan Asplund visar i ”Genom huvudet” (2002) att problemlösningsprocessen byggs upp av replikskiften mellan problemställare och problemlösare och att denna dialogiska modell finns i all problemlösning. Problemlösning är aldrig monologisk. Den är kommunikatorisk. Därför kommer kvaliteten på kommunikationen att vara avgörande för kvaliteten i det byggda resultatet.

Stadsplaneringens huvuduppgift är att arrangera dessa replikskiften mellan problemställare och problemlösare. Medborgardialogen syftar till ingenting mindre än att se till att medborgaren som problemställare är närvarande i arbetet – hela tiden och överallt för att direkt och indirekt bidra med kunskap genom kommunikation. Något som är helt avgörande för framgången i arbetet.

Men här finns också ett annat skäl. Medborgardialogen låter oss möta varandra i frågor som är angelägna och meningsfulla just i vår roll som medborgare. Vi får möjlighet att komma till tals, men också lyssna på människor vi inte kände tidigare. Det är en nödvändig motvikt till det andra slags småprat som verkar instängande och konserverande.

Finns det någon bättre integrerande kraft i ett civiliserat samhälle?

Taggad , , ,

4 thoughts on “Den frånvarande medborgaren

  1. Rasmus Waern skriver:

    Välformulerat. Jag arbetar, eller bör arbeta, på en bok om konflikter och konflikthantering inom vårt fält. Har gärna med dig i detta.

  2. Arkitekternas träning i problemlösning är underskattad. Redan på det semantiska planet borde man fundera på att avlasta ordet problem, som ofta tolkas som negativ. Och det mest fantastiska med problemen är att de är alltid kopplade till lösningen, så var det i ordets ursprungliga betydelse. Planer av alla sorter är till för att tydligt formulera frågor och tillsammans hitta en lösning, vilket borde vara en självklarhet. Hur bygger man ett samhälle annars?

  3. Bo Lagerqvist skriver:

    Mycket välformulerat ! Tack ! Ett aktuellt exempel är det planerade s.k. Nobel Center i Stockholm. Där har det exploaterande privata företaget Nobelhuset AB under flera års tid samarbetat mycket nära med stadens tjänstemän och när utredningarna och förarbetet började bli klara hoppade ansvarig chef (stadsbyggnadsdirektören) över till exploatörbolagets VD-post. Innnan detaljplanen sedan lades ut för samråd värvades två politiker, som ska besluta i detaljplaneärendet, till en serie propagandafilmer för projektet. Filmerna framställdes av exploatören. I en av filmerna säger Joakim Larsson (M) att tomten på Blasieholmen är obebyggd (!), medan stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert säger att Tullhuset på platsen måste rivas. Dessa filmer är tillkomna för att påverka andra beslutsfattare och allmänheten. Vidare satt stadsarkitekten (enligt uppgift utan någon form av ersättning) i den privata jury som valde ut det vinnande förslaget till Nobel Center.
    Vad sedan gäller själva tomten, som av Nobelstiftelsen värderats till en miljard, skall den ”iordningställas” av staden (inkl. rivningar av kulturbyggnaderna) till en summa runt 125 milj. kr. som tas av kommunala skattemedel. Men ska Nobelhuset AB inte betala något för tomten ? Jo – en tomträttsavgäld på 4 milj. kr/år. Men de pengarna får de tillbaka med råge av markägaren, Stockholms Stad, som enligt planerna ska betala 10 milj. kr per år i driftstöd till exploatören. Den här typen av förfarande har alltså den egenheten att kommunens samarbetspartner (utan någon form av kommunal arkitekttävling eller dylikt) utses innan arbetet med detaljplanen startar, varpå markanvisningsavtalet med alla detaljer ingås. När detaljplanearbetet är färdigt ingås därefter det slutliga marköverlåtelseavtalet mellan parterna. En mer demokratisk väg att gå är markanvisningstävlingar (vilket också konkurrensverket har förordat) vid tilldelning av byggbar mark, i stället för genom direktanvisning, vilket senare kan medföra en godtycklighet vid tilldelningsbesluten. I Nobel Center-fallet tycks en extremt partisk process, som från början uteslutit alla andra intressenter, ha varit för handen. Stadsbyggnadsdirektörens sidbyte är en etisk fråga som lämnar frågan om jäv öppen. I andra länder ser man mer seriöst på problemet med den typen av svängdörrsbeteende och har infört ”karantänsbestämmelser”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s