Låt David Chipperfield gå all-in med Nobelhuset

Nobel CenterDetaljplaneförslaget för Nobel Center avstyrkes, skriver Stockholms skönhetsråd ampert i sitt remissvar. Och det är de inte ensamma om. Men både på och mellan raderna kan man utläsa att det vore ändå bra fint om Stockholm kunde tillföras ett Nobelmuseum som också ska få synas. Och inte heller denna önskan är Skönhetsrådet ensamma om.

Dock på Stockholmsvis lite mindre, lite lägre och helt underordnat byggnaderna runt omkring. Skönhetsrådet vädjar till Nobelstiftelsen att banta programmet och därmed banta bort monumentaliteten i förslaget. Lika fullt önskar man en verklig märkesbyggnad.

Tvehågset, minst sagt. Att driva uppfattningen att den nya byggnaden ska underordna sig kringliggande byggnader och helt anpassas till den äldre arkitekturen, samtidigt som man önskar sig en märkesbyggnad och ett samtida tillskott till stadens förgrundsbyggnader.

I en tid utan en dominerande arkitekturstil sätts bedömaren på prov. Så här kan man också läsa förslaget, tycker jag:

Byggnaden reser sig ovanför hustaken runt omkring. Här uppe ligger ett vackert auditorium som öppnar sig för himlen över Stockholm. Vilken upplevelse att samlas i förväntansfullt sorl i de glasade foajéerna i vinterkvällen inför utdelningen av årets Nobelpris och att där andas ut en stund före den efterföljande båtfärden till Stadshuset. Att få vara au milieu, precis mitt i den lysande storstaden, här på skärgårdens innersta ö.

Det skimrar av mässing om fasaderna på dagen. På kvällen lyser de milt bärnstensfärgade. En solitär märkesbyggnad som ansluter till kvarteren ytterst på Blasieholmen, men som med en liten förskjutning ändå står fritt, markerande att detta är något alldeles speciellt.

Med planförslaget tillförs staden ett nytt torg med upprustade kajer och enastående vyer över Nybroviken. Men byggnaden tillför också staden och dess invånare publika rum som inte är kommersiella. Som tidskriften Arkitektur påpekar har detta inte skett sedan Kulturhuset öppnade 1976: ”Nobel Center kan bli den motvikt som Stockholm city anno sent 2010-tal behöver”.

I David Chipperfields vinnande förslag är huset utformat som ett drömskrin, fyllt av möjligheter att i utställningar, möten och seminarier levandegöra vetenskap och innovation. Det är ett allkonstverk i vardande med sina många funktioner, sin teknik och ekonomi, sin tolkning av platsen och människornas rörelse i stadsrummet och genom byggnaden; upplevelsen av rummen, materialen, ljuset, akustiken, konsten och symbolerna.

Detta är en av få byggnader som kan och ska bilda förgrund. Därför ska den ha en stark form och vara jämbördig med Nationalmuseum och synlig från Slottet. Det stora vattenrummet tål denna volym.

I detta skede, när förslaget till detaljplan behandlas brukar arkitekten ha kommit ungefär en tredjedel på väg i arbetet med den slutliga utformningen. Samråds- och remissprocessen fångar in kritik, iakttagelser och kunskaper som kan arbetas in i förslaget. Och det är också vad arkitekten själv säger i en kommentar. Det är inget ovanligt med det. Samrådssynpunkterna utgör några av de modifierande faktorer som medverkar till att utveckla de bärande idéerna.

Så mycket återstår alltså, men utan ett klartecken genom en antagen detaljplan kan arbetet inte fortsätta särskilt länge. Kommer Stockholm stad att ge Nobelstiftelsen och arkitekten fortsatt förtroende att vidareutveckla det vinnande förslagets starka bärande arkitektoniska idéer? Eller kommer politiska kompromisser att ännu en gång stympa en konstnärlig helhet?

Låt David Chipperfield gå all-in!

Foto: Del av fasad. © David Chipperfield Architects.

Detta inlägg publiceras samtidigt på archileaks.se

Taggad , , , ,

9 thoughts on “Låt David Chipperfield gå all-in med Nobelhuset

  1. Bengt Isling skriver:

    Håller helt med!!
    Detta är en offenrtlig byggnad som kan ta plats och skapa en ny plats i staden.

    • Bo Lagerqvist skriver:

      Offentlig byggnad – det beror på hur man tolkar ”offentlig”. Huset ska byggas av Nobelhuset AB och hur verksamheten kommer att bedrivas i framtiden, eller vem som då kommer att äga huset är det ingen som kan säga med bestämdhet. F.ö. kommer t.ex. inte allmänheten ha fri tillgång till kongresshallen (eller kontorsdelen), den ska enbart användas för verksamheter som ligger inom Nobelstiftelsens intresseområde och inte hyras ut till andra företag – vilket är märkligt med tanke på att 40 milj. kr/år förväntas i kommunala och statliga driftsbidrag, samtidigt som tomten, vars värde uppskattats till 1 miljard kr., kommer att upplåtas för en blygsam tomträttsavgäld.

  2. Pär Eliaeson skriver:

    Eftersom den ”konstnärliga helheten” i detta fall inte är speciellt högtstående är det bättre att vi bygger någonting annat. Som dessutom är väl anpassat till platsen, på ett komplext och mångfacetterat sätt. Gör om, Nobelstiftelsen. Bättre kan vi.

  3. Göran Lundquist skriver:

    Mycket bra Örjan. stå på!

    De hus samhället uppför påverkar både sitt innehåll och sin omgivning genom sin arkitektur. På samma sätt men ännu tydligare utvecklas civilisationen genom att våra tankar kommuniceras med hjälp av språket.

    I en global värld påverkas allt och alla tack vare media. Nobels institution är inget undantag, tvärtom, Nobel omnämns med aktning över hela världen och har bidragit till utvecklingen inom vetenskap och konst och därmed också skapat värdefull ”good will” åt Sverige och åt Stockholm. Nobelpriset är den yttersta globala utmärkelsen för enastående prestation inom vetenskap och litteratur.

    Stockholm liksom de flesta städer utvecklas i takt med sina behov. Nu förestår att inför världen arkitektoniskt uttrycka Nobel, Sverige och Stockholm. Det finns ett förslag framvaskat bland många möjligheter från världens främsta arkitekter. En stor insats av många har gjort det möjligt att presentera ett vinnande förslag ritat av arkitekt David Chipperfield, känd för yppersta lösningar av högsta svårighetsgrad runt om i världen.

    Som vanligt har många yttrat sig över förslaget, enligt den öppenhet som är kännemärke för svensk planering och kommuners planmonopol. Flera i grannskapet är negativa till lösningen, helt naturligt. Skälen är att det är för stort, att det ligger på fel plats, att det är mässing i fasaden och att gamla smärre byggnader som blockerar platsen och väntat på att bli avlägsnade nu blir det.

    Kommentar till Skönhetsrådets remissyttrande över Nobelcenter:

    Rådets yttrande är tydligt men inte adekvat! Nobelcentret behöver inte förminska sig för någon eller något, tvärtom det ska hålla fast vid sitt tidsenliga uttryck bland dystra kvarter på Blasieholmens baksida och massivt hotellkomplex fronterande Stockholms Slott.
    En tydligare lösning för Nobelbyggnadens krön skulle ge bra ögonkontakt med Tessins verk, en pjäs som inte ens det pastischartade riksdagshuset kan rubba!

    Nobelskissens arkitekt har i Mexico City utfört ett verk, som innehåller en förlösande ”subtraktion”, den visar att en volym kan bli mer intressant utan att minska dess dimension. Vi kan förmoda att Mr Chipperfield har vidtagit normalt försvarsarbete för den åtgärd, som kommer att få de oprecisa omdömen som levererats, de flesta frammanade av känslor om intrång, att blekna.

    Stockholm bör buga inför möjligheten att föräras ett verk av högsta arkitektoniska kvalitet, därför att det visar ett ansvarsfullt vägval:
    att en progressiv kultur ska intensifiera exploatering för att undvika att kavla ut staden över omgivande landskap
    att det är nödvändigt att optimera gestaltning för att addera arkitektonisk kvalitet till en fungerande miljö
    att det är synnerligen opportunt att en av världens viktigaste händelser inom arkitekturen banar väg för hållbarhet så att planet Jorden även framöver kan hysa liv.

    Göran G Lundquist

  4. Mikael Berglund skriver:

    Många förblindas nog av ett känt arkitektnamn och glömmer att förslaget bara är en stor låda som vem som helst kunde har designat på fem minuter i Sketchup. Inte ens under Klararivningsepoken kunde arkitekter komma undan med så lite jobb.

  5. Michael Uebel skriver:

    Bra inlägg. Stockholm behöver det här vackra huset! Också vår tid behöver ta plats och sätta avtryck. Stockholm är inget museum. Ännu.

  6. Om Stockholm vill fortsätta att briljera räcker inte välbevarade äldre arkitektoniska verk, med all respekt för de internationellt omtalade City Hall, Stadsbiblioteket och Kulturhuset, alla unika för sin tid. Istället för själslösa skyskrapor som vara utmärker sig för att vilja vara högst, förtjänar staden en nutida arkitektursatsning, låt oss vara med i nuet, tänk på kvalitet och beständighet, det är det som har gjort Stockholm till den pärla den är!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s