Kategoriarkiv: Kommunikation

Hur löser man problem?

Så har då samverkansledaren etablerat sig i byggandet, som ytterligare en typ av ledare att sälla till de många andra som kallar sig ledare. Samverkansledaren förväntas agera coach för att överbrygga gränserna och få aktörerna att samverka och samarbeta bättre. Ofta sker detta utan att kontraktsformerna och affärsmodellerna förändras och då blir uppgiften svår. Projektledaren avhänder sig en central kommunikationsuppgift. Det finns därmed en risk att förvirringen ökar kring vem som i praktiken leder projektet.

För att motverka detta tillgrips den arsenal av redskap som nutida projektledning kan bidra med. Det sker i form av certifierade arbetssätt och checklistor som syftar till att hantera, administrera, tidplanera, minimera, övervaka, kontrollera, revidera, säkra och återrapportera. I utförliga progressrapporter redovisar projektledaren regelbundet för styrgruppen hur arbetet fortskrider. En iakttagelse är att projektledningssystemen till stor del stödjer hantering (management) inte ledning. Projekt betyder ursprungligen just idé, att utveckla något nytt, att ta risk för att uppnå vinst. Projektledning ses numera snarare som det vardagliga genomförandet av något andra har tänkt ut.

Trots alla dessa ansträngningar att kontrollera informationsflödet och styra det i enlighet med beslutsvägarna söker sig informationen andra vägar. Uttryck som att organisationen ”läcker som ett såll” och att ”information är som vatten” som tar sig fram precis över allt, kors och tvärs mellan aktörerna, betecknar väl vad det är fråga om. I förstone kan det hända att man blir förskräckt inför detta synbara kaos, inte minst med tanke på den stora komplexiteten i byggandet och de stora värden som står på spel. Men vid närmare iakttagelse framstår denna informella kommunikation som oljan i maskineriet som får projektorganisationen att fungera.

Anledningen till detta ges av svaret på frågan: hur löser man problem?

Läs hela artikeln Kommunikation och problemlösningsförmåga

Märkt ,

Arkitektur vs administration

Varför inleds projektmöten så ofta med en sammanfattning av det projektadministrativa läget?

Visst är det viktigt att tala om vilka förändringar som har skett i organisationen, hur arbetet förhåller sig till tidplanen och vilka rapporter som har presenterats för projektets ledningsgrupp. Men därmed kommer det administrativa att stå i fokus och vara det alla tänker på. Som om detta var huvudsaken med ett byggprojekt. Varför startar man inte istället med en sammanfattning av det arkitektoniska läget i projektet? Om alla samlades kring frågan om hur långt man har kommit i att lösa den arkitektoniska uppgiften skulle meningen med projektet hållas levande. Alla skulle påminnas om den uppgift gruppen ska lösa och kunna medverka till att fördjupa kunskapen om uppdragets beskaffenhet; hur den ursprungliga problemställningen har ”lösts upp” och vilka nya problemställningar och lösningsförslag som har öppnat sig.

Det är inte oväsentligt hur ett projektmöte regisseras och vad det tar sin början i.

Märkt ,

Honungskonen i Luleå

Honungskonen som multifunktionell paviljong. Undervisningen i parametrisk design i arkitekturkursen Design & Making vid Luleå Tekniska Högskola har givit fint resultat. Med Grashopper och laserskärare har studenterna konstruerat och byggt en vacker prototyp i masonit till ”Bikupan Paviljong”. Ansvariga lärare är Mania Aghaei Meibodi och Hamia Aghaiemeybodi. Pionjärerna som genomförde den första kursen i Luleå och tog matchen med den trilskande laserskäraren är: Jonas Haraldsson, Lars Pettersson, Susanne Segerstein, Ante Lundgren, Karin Eknor, Emma Berggren, Oliver Sjöberg och Carl-Johan Carlsson. En reflektion efter ett besök i Arkitektur Lab är att med parametrisk design återinträder matematiken i arkitektarbetet. I Luleå läser studenterna flera matematikkurser på hög nivå. Det är inte utan att det märks i denna prototyp.

KÄLLA: http://www.ltu.se/edu/program/TCARA/Laboratorium-och-utrustning/Laserskarare-Arkitektur-1.88151 (2012-08-05)

Märkt , ,