Etikettarkiv: arkitektur

För en ny arkitekturteori

Varför är det så svårt att hävda arkitekturens betydelse i planering och byggande? Frågan har åter blivit aktuell eftersom flera statliga utredningar föreslår förändringar i bygglagstiftningen, utan att ta hänsyn till vilka konsekvenserna blir för den arkitektoniska kvaliteten. Ja, det har gått så långt att man inte ens nämner ordet arkitektur. Men arkitekturen behandlas som en underordnad fråga även i många andra sammanhang, till exempel när det gäller att bygga fler bostäder, att bygga med industriella metoder eller att bygga om för att spara energi.

Det saknas förståelse för att arkitektur är så mycket mer än effektiv organisation av funktioner och rationell byggproduktion. Beror omgivningens bristande förståelse för arkitekturen som rummets konstart på att folk är illvilliga eller allmänt korkade?

Nej, förklaringen till arkitekturens svaga ställning i vårt samhälle beror nog snarare på att det saknas en samtida arkitekturteori.

Med en samtida, mångsidig arkitekturteori kan arkitekturen sättas in i vår tids sociala, kulturella och ekologiska sammanhang. Det behövs en arkitekturteori som kan koppla samman den enskilda människan och samhällslivet i stort med byggnaden, platsen och staden. Det behövs en arkitekturteori som förklarar sambandet mellan arkitekturen, byggnadstekniken och lagstiftningen. Det behövs en arkitekturteori som gör rumsbegreppet meningsfullt och begripligt.

Först när var och en kan sätta ord på rumsupplevelsen kan vi hävda arkitekturens ställning i samhället.

Märkt , ,

Problemlösningsförmågan

Från ”Arum Installation” av Zaha Hadid Architects på Arkitekturbiennalen. Ur installationen framgår hur arkitekterna replikerar på andra arkitekter och tidigare arbeten, hur det nya sprängs fram ur en gemensam kunskapsgrund.

Vår föreställning om tänkande och problemlösning är att det är knutet till individen och att det sker ”i huvudet och bara i huvudet” skriver socialpsykologen Johan Asplund (2002) i ”Genom huvudet. Problemlösningens socialpsykologi”. Han illustrerar denna vår föreställning med uttryck som ”läshuvud”, ”ljushuvud”, ”ta sig för pannan” och tillägger att talesättet ”slå sina kloka huvuden ihop” bättre återger vad problemlösning handlar om. Asplund visar att problemlösningsprocessen byggs upp av replikskiften och att denna dialogiska modell finns i all problemlösning.

Problemlösning är lika med kommunikation. Även när vi i ensamhet tänker tyst tänker vi dialogiskt, inte monologiskt. Vi talar med oss själva när vi tänker, spelar ett parti enpersonsschack med en virtuell motståndare/medspelare, möter bilden av den skisserade lösningen på papperet, eller skärmen framför oss, och justerar den steg för steg som i ett replikskifte.

Om problemlösningsprocessen byggs upp av replikskiften kommer kvaliteten på projektkommunikationen att vara avgörande för kvaliteten i det byggda resultatet. Med denna definition blir projektkommunikationen lika med projektets problemlösningsförmåga, dess intelligens om vi så vill. Och då går det inte att ta kommunikationen för given och låta den vara en fråga som inte är värd att hantera. Kommunikationen blir istället den centrala frågan för projektledningen att lösa. Den förskjuter också på ett tankeväckande sätt fokus från projektledaren till projektmedlemmarna. Det är deras förmåga att bygga upp replikskiften och bidra med kunskap genom kommunikation som är avgörande för framgången.

Detta är en av byggandets allra största förmågor: interaktiv problemlösning i förtroende mellan företrädare för olika professioner och kompetenser. Paradoxalt nog ryms inte denna förmåga i de formella organisationsplanerna. Den tillämpas informellt, men med stor kraft. Till hjälp i denna kommunikation används byggandets förnämsta teknologi: modellen och bilden av det ännu inte byggda.


”Arum Installation” av Zaha Hadid Architects.

Läs hela artikeln Kommunikation och problemlösningsförmåga

Märkt , ,

Led Light Lab i UMA


Tillkomsten av Bildmuseet på Konstnärligt campus i Umeå har ytterligare förstärkt kontakten med älven. Ljuset är fantastiskt denna augustidag.

Arkitekthögskolan, UMA bygger just nu ett ljuslaboratorium som ska vara klart den 1 september. Modellen i förgrunden och led-belysningen ännu omonterad i bakgrunden. Det finns också planer på en konstgjord, flyttbar ”sol” för solstudier i modeller.

UMA är ett internationellt laboratorium för experimentell arkitektur, enligt sin programförklaring. I ett sådant är verkstaden, datalabbet, ljuslabbet och ett planerat vindlabb viktiga verktyg för växelverkan mellan idéer, ord och bilder, och det fysiska resultatet i modeller och full skala. Det drömda och planerade kan omedelbart förvandlas till det byggda, som i sin tur kan vidareutvecklas i nya skisser och prototyper.

I laboratoriet för ”Immediate Architectural Intervention” på masternivå, utbildas den första generationen av socialt medvetna arkitekter, enligt huvudläraren arkitekt Alberto Altés Arlandis. Sedan märkesarkitektur-generationen, förtydligar han på min fråga om vad han menar med den första. Arkitekturen har under senare tid varit frånkopplad det sociala. I laboratoriet använder studenterna designprocessen för att finna nya byggplatser i den befintliga stadsmiljön och bygger där det oväntade och överraskande, vilket gör att man kan se platserna på nya sätt. Kommunikationen med allmänheten – och provokationen om man så vill – ger insikter i arkitekturens betydelse för att skapa gemenskap.

KÄLLA: http://www.arch.umu.se/sv/utbildning/masterprogram (2012-08-18)

Märkt , , ,

Get involved in Venice

Arkitekturbiennalen i Venedig 2012 har ”Common Ground” som tema. Av David Chipperfields programförklaring framgår att arkitektur som praktik står i centrum – och allt det vi har gemensamt. Vilka idéer vi delar, snarare än det individuella. Det handlar om ett rikt mönster av sammanhang och associationer, en intensiv dialog mellan arkitekter från olika generationer och deras referenser. David Chipperfield: ”Above all, the ambition of Common Ground is to reassert the existence of an architectural culture, made up not just of singular talents but a rich continuity of diverse ideas united in a common history, common ambitions, common predicaments and ideals”.

I programmet fäster jag mig särskilt för Österrikes paviljong och programmet ”Get involved – discover and create common ground”. Det handlar om ”architektur- und baukulturvermittlung für junge menschen” och vidgar perspektivet till det för alla gemensamma. Ses vi där den 19-20 oktober?

Läs mer om arkitekturpedagogik på: Arkitekturpedagogen

KÄLLA: http://www.labiennale.org/en/architecture/exhibition/13iae (2012-08-11)
http://www.labiennale.at/2012/index.php?id=477 (2012-08-11)

Märkt , ,

Honungskonen i Luleå

Honungskonen som multifunktionell paviljong. Undervisningen i parametrisk design i arkitekturkursen Design & Making vid Luleå Tekniska Högskola har givit fint resultat. Med Grashopper och laserskärare har studenterna konstruerat och byggt en vacker prototyp i masonit till ”Bikupan Paviljong”. Ansvariga lärare är Mania Aghaei Meibodi och Hamia Aghaiemeybodi. Pionjärerna som genomförde den första kursen i Luleå och tog matchen med den trilskande laserskäraren är: Jonas Haraldsson, Lars Pettersson, Susanne Segerstein, Ante Lundgren, Karin Eknor, Emma Berggren, Oliver Sjöberg och Carl-Johan Carlsson. En reflektion efter ett besök i Arkitektur Lab är att med parametrisk design återinträder matematiken i arkitektarbetet. I Luleå läser studenterna flera matematikkurser på hög nivå. Det är inte utan att det märks i denna prototyp.

KÄLLA: http://www.ltu.se/edu/program/TCARA/Laboratorium-och-utrustning/Laserskarare-Arkitektur-1.88151 (2012-08-05)

Märkt , ,

Brunelleschis kupol


Till Florens och Brunelleschis kupol bör man åka en gång om året om man ska behålla förståndet i byggbranschen. Det var ett tag se´n sist…

Märkt

Magisk modernism

Efter att ha besökt Sinans mästerverk, de många moskeerna i Istanbul, gjorde vi en avstickare västerut till Florya i Bakirköy vid Marmarasjön, för att se Mustafa Kemal Atatürks sommarresidens, Florya Atatürk Marine Mansion. Arkitekten Seyfi Arkan fick uppdraget 1935 och den 14 augusti samma år stod byggnaden klar. Gick ner till stranden och fann denna magiska modernism i sann Bauhaus-anda 70 meter ut i vattnet.

Märkt

Arkitekturens pris

Sveriges Arkitekter inbjuder till Arkitekturgalan 2012 den 16 november i Stockholm. Sveriges Arkitekter bildades för tio år sedan genom en fusion av SAR, SIR, LAR, FPR och Arkitektförbundet. Och Kasper Salin-priset, det vassaste arkitekturpriset, utdelas för 50:e gången. En alldeles färsk enkät visar att medlemmarna överlag är positiva till verksamheten, vilket också illustreras av det faktum att drygt 90 % av arkitekterna har valt att vara medlemmar. Dags att fira alltså. Intressant att notera är också glidningen från tidigare års Arkitektdagen till Arkitekturdagen och nu Arkitekturgalan.

Temat för årets event är Arkitekturens pris. En i god mening dubbeltydig och mycket uppfordrande rubrik. Kommer myten om att god arkitektur kostar mer än dålig att krossas? Och vad är arkitekturen värd? Vilka ansträngningar krävs av byggherrar och arkitekter för att nå de goda resultaten? Arkitektoniska innovationer handlar om diskontinuitet. De bryter med samtida uppfattningar om lämpliga arkitektoniska lösningar och gör dem i ett slag föråldrade och omöjliga. Vilket mod krävs för att fatta beslut om att bygga det ännu oprövade? Men priset för god arkitektur kan också ses i ett socialt och politiskt sammanhang, när människor mot sin vilja förflyttas för att ge plats åt internationella märkesbyggnader. Vilket pris betalar invånarna? Vilket ansvar tar arkitekterna?

KÄLLA: http://www.arkitekt.se/arkitekturgalan2012 (2012-07-27)

Märkt ,