Etikettarkiv: Arkitekturmuseet

Christers felskär

SkalpellIdag startar de bostadspolitiska överläggningarna mellan regeringen och oppositionen. Redan i inbjudan till samtalen pekade statsministern på hur bostadsbristen skulle kunna byggas bort med typgodkända hus som uppförs snabbt utan detaljplan eller bygglov. Detta kan bara tolkas så att på politisk toppnivå ses arkitektur och stadsbyggnad fortfarande som hinder och inte som vassa verktyg för att lösa bostadsfrågan.

Borta är kopplingen till byggprocessens klimatpåverkan och det globala klimatavtalet, hur vi bygger integrerade städer med korta avstånd, motverkar segregation och dålig hälsa och involverar invånarna i arbetet med den gemensamma miljön. Fokus är på byggproduktion, inte samhällsbyggnad.

Samtidigt pågår remissbehandlingen av den statliga utredningen Gestaltad livsmiljö med förslag till ny politik för arkitektur, form och design. Här finns chansen att föra in arkitektur- och stadsbyggnadskunnandet i den bostadspolitiska debatten. Men utredningen tar tyvärr inte vara på den möjligheten fullt ut.

Trots att utredningsarbetet har bedrivits under en period då bostadsbristen exploderat, och många unga och nyanlända inte har en chans att skaffa sig en egen bostad, saknar utredningen en konsekvensbeskrivning av om och hur utredningens förslag skulle kunna bidra till att lösa vår tids största problem i samhällsbyggandet.

Risken är därför stor att utredningen inte kommer att tillmätas den betydelse dess ämne och syfte är värda. Utredningsdirektiven och tilläggsdirektiven är skarpa och tydliga, medan utredningen däremot är mångordig, vag och innehåller få konkreta förslag. Särskilt anmärkningsvärt är detta mot bakgrund av den betydelse utredningen lägger vid att lyfta arkitektur, form och design till en övergripande samhällsnivå.

Utredaren Christer Larsson, stadsarkitekt i Malmö och med lång erfarenhet som praktiserande arkitekt, vet så väl hur svårt det är att hävda arkitektonisk kvalitet i planerings- och byggprocessen. Han satsar därför allt på ett kort i syfte att tvinga in arkitekturfrågorna i den ordinarie politiska agendan. Han föreslår inrättandet av en ny statlig myndighet, Myndigheten för Gestaltad livsmiljö och att området etableras som ett eget politikområde i statsbudgeten. Då måste partierna årligen ta ställning till området. Så här långt är utredningen tydlig och kompromisslös. Men för detta förslag betalar man ett mycket högt pris i form av nya frågor.

För det första den förvirring som uppstår när begreppet arkitektur byts mot gestaltad livsmiljö. I våra grannländer gör man tvärtom och satsar på att göra arkitektur till ett begrepp alla kan omfatta och ha nytta av.

För det andra hur en så liten statlig myndighet ska kunna göra skillnad. Det finns redan ett drygt tjugotal statliga myndigheter som på olika sätt hanterar planerings-, bygg- och kulturmiljöfrågor. En inspirationsmyndighet, tänker sig utredaren, men det behövs snarare en pragmatisk och tuff företrädare för arkitektur och stadsbyggnad om det ska bli förändring i den statliga politiken och det byggnadsindustriella komplexet. Och myndigheten bör vara departementsövergripande och ägas av både kultur-, närings- och utbildningsdepartementet.

För det tredje att myndigheten tillkommer genom en nedläggning av ArkDes, f.d. Arkitekturmuseet. Utredaren strävar efter kostnadsneutrala förslag och tar då fram skalpellen och skär bort så stora delar av ArkDes att det kan finansiera den nya myndigheten. I en kommentar på Arkitekturgalan 2015 säger utredaren att han prioriterar framtidsfrågorna före en ofullständig ritningssamling.

Men med detta felskär åker en ovärderlig kunskapskälla ut som barnet med badvattnet.

Utredningen gör ett stort nummer av skillnaden mellan att tala om vad arkitektur är och vad arkitektur gör. Men är minst lika hemlighetsfull om vad detta gör är. Och står därför svarslös inför frågan om hur man ska kunna bygga de 700 000 nya bostäder i snabb takt som också skapar goda levnadsbetingelser för de nya invånarna.

Inför dagens bostadspolitiska överläggningar vill flera partier stryka kravet på detaljplan och bygglov. Det tidigare arkitekturpolitiska handlingsprogrammet Framtidsformer (1998) ledde till en förstärkning av den lagliga grunden att hävda arkitekturens betydelse vid behandling av detaljplan och bygglov. Gestaltad livsmiljö innehåller inga förslag till förändrad lagstiftning utan hänvisar bara till framtida utvärderingar. I denna helt centrala fråga lämnar utredningen walk-over.

Remissinstansernas svåra uppgift är nu att rädda arkitekturpolitiken trots utredningens felskär. Det är satsningar, inte nedskärningar arkitekturpolitiken behöver.

Märkt , , , , , , , ,

Riktning ArkDes

Det var fullsatt på Liljevalchs igår kväll när Stockholms Arkitektförening och Konstkritikersamfundet ordnade en diskussion om det framtida ArkDes – eller Arkitekturmuseet som många av de närvarande valde att kalla det.

Vi samlades i grupper kring sex teman: Vad ska Sverige med ett ArkDes till? Vilket slags institution/plats/museum är arkitektur och design mest betjänt av? Vad skulle hända om Moderna och ArkDes slogs samman? Vilken roll ska ArkDes ha för att få oss att växa som medborgare? Hur blir ArkDes en fråga för hela landet och för omvärlden? Vad skulle få dig att besöka ArkDes?

Det är ingen tvekan om att många av de kunniga och engagerade deltagarna hade ett behov av att uttrycka sin frustration och besvikelse över hur samlingarna, forskningen och den arkitekturhistoriska kunskapen har varit satt på undantag alltför länge.

Åsikten att arkitektur och design är två olika områden som behöver var sin institution med arkiv och forskning, framfördes flera gånger. Dessa självständiga museer kan sedan samverka i ett utåtriktat centrum, enligt norsk modell. Men man kan inte ha en centrumverksamhet som saknar kunskapsgrund. Risken med crossover är att den kan bli huvudsaken med innehållshaveri som följd.

Sverige behöver ett arkitekturmuseum som kopplar samman arkitekturhistorien med den samtida arkitekturen. Och som i en oberoende roll kan behandla aktuella kontroversiella arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor i sin fulla komplexitet. Just kombinationen av en långsiktig vård av samlingarna (3,5 miljoner ritningar) och en snabbfotat verksamhet som förmår ta tag i det dagsaktuella, sågs som en framgångsväg.

Riktning ArkDesSvaret på första frågan blev att ett arkitekturmuseum/arkdes behövs för att öka samhällets förförståelse för arkitektur. Där finns en förklaring till varför arkitekturklimatet är kärvt. Alla som har försökt diskutera arkitektur på publika arenor vet att man alltid och utan undantag måste börja från början och förklara precis allting. Med en större förförståelse kan man ta tag i den aktuella frågan direkt som på så många andra samhällsområden. Ekonomer behöver inte förklara varför ekonomi är viktigt. Så borde det vara också inom arkitektur och stadsbyggnad.

Kerstin Brunnberg, som är tillförordnad chef för ArkDes, var inte orolig för ett organisatoriskt samarbete med Moderna. ”Bara uppdragen är mycket tydligt formulerade”, påpekade hon med skärpa. Och att det framtida ArkDes är ett medborgarnas museum var en självklarhet för henne.

Hela debatten dokumenteras och kommer att presenteras för Kulturdepartementet, som också var representerat denna täta och fina kväll bland Vera Nilssons fantastiska målningar.

Se även inlägget Moderna Arkitekturmuseet

Detta inlägg publiceras samtidigt på nya arkitekt.se

Märkt , , ,

Moderna Arkitekturmuseet

Sensommarens stora snackis är kulturministerns hårda kritik av Arkitektur- och Designcentrum och att hon sparkade dess chef bara några månader innan förordnandet gick ut. Det var många rynkade pannor på pressträffen efter sommarregeringens sammanträde denna heta torsdag i juli.

Det har verkligen blåst iskallt kring utställningsverksamheten allt sedan Arkitekturmuseet förvandlades från museum till ”centrum för arkitektur, form och design”. Verksamheten har breddats så till den grad att dess kärna inte längre går att känna igen.

Det en gång självständiga museet har blivit ett lydigt redskap för allsköns statliga beställningar av olika uppdrag. Egenproducerade arkitekturutställningar värda namnet har lyst med sin frånvaro. Den hittills mest uppmärksammade utställningen var inlånad och handlade om modeskaparen Gaultier.

Vad som inte sas på pressträffen är att det är kulturdepartementets eget folk som har styrt och ställt med denna annektering av Arkitekturmuseet genom utredningar och utvärderingar i flera omgångar. Det hade varit berättigat med en självkritisk reflektion över hur smart urvattningen av den ursprungliga uppgiften egentligen har varit. Liksom hur ett departementsövervakat centrum ska lyckas hålla armlängds avstånd från makten för att med trovärdighet kunna debattera den hittills svaga svenska arkitekturpolitiken – för att inte tala om krisen i bostadsbyggandet.

Arkitekturmuseets ursprung är en donation från arkitekterna av ett fantastiskt rikt arkiv över svensk byggnadskonst i ritningar, fotografier och modeller. Genom detta arkiv kan vi studera och förstå staden och dess arkitektur. Det borde vara kärnan i verksamheten. En del av vårt kollektiva minne och en utgångspunkt för det tillkommande. Vi bygger in vår historia i det nya, lägger lager på lager av meningsbärande skikt i stadens codex. Bara kolonisatörer raderar historien.

Det är som om Fotografiska skulle säga att fotografi inte är viktigt att ställa ut; att det är
bättre att bara prata runt. Nej, ju tydligare fokus på arkitekturen och dess tillkomst och användning desto bättre. Ju mer specialiserat och nördigt, desto större allmänintresse. Ja, för så fängslar kunskap numera. Det tillrättalagdas tid är förbi. Det är den undersökande arkitekturpedagogiska verksamheten för barn och unga vid museet ett föredömligt exempel på.

Arkitektur är rumskonst och därför är utställningsformen överlägsen bildmedia. Arkitektur är ett eget språk som bara kan upplevas till fullo genom rörelse i rum. Genom att bygga ”rum i rum” på en utställning kan arkitekturens möjligheter uttryckas, upplevas, kritiseras och debatteras. Arkivet är en rik kunskapskälla. Men också det som inte har byggts i verkligheten kan byggas på en utställning; det experimentella, prototypen, tankeväckaren, debattinlägget. Och så är samtalet igång.

Granne med Moderna museet och i finfina lokaler för sådana utställningar öppnar ministern med sin vassa markering för ett Moderna Arkitekturmuseet.

Pressmeddelande från Kulturdepartementet

Detta inlägg publiceras samtidigt på fastighetsnytt.se

Märkt , , ,

En läkande miljö

”Med konst i den offentliga miljön behöver man inte hitta till museet. De värden som följer med konsten är viktiga i vården. Ett sjukhus är förvisso en inrättning för vårdproduktion, men det är också här människan upplever sina svåraste stunder. Med konst visar man respekt och skänker värdighet. Inför konsten rätar vi på ryggen och håller kroppen i annan ställning. Kanske har den på så sätt en läkande funktion. Ett projekt som från början väger in konstens möjligheter har stor potential att åstadkomma något fint. Det här är ett av våra mest spännande projekt”. Så inledde Statens konstråds direktör Magdalena Malm startseminariet för arbetet med ett gestaltningsprogram för den offentliga miljön vid Akademisk sjukhuset i Uppsala. Landstinget och Akademiska samverkar kring frågan hur sjukhusstaden mitt i Uppsala ska utvecklas. Gestaltningen av Akademiska är också ett av projekten i det statliga uppdrag som Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitekturmuseet driver under åren 2010 – 2013 med temat Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer.

Visionen för Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer är att långsiktigt stärka den arkitektoniska och konstnärliga gestaltningen av offentliga byggnader, platser och landskap. Genom att utgå från en helhetssyn som väger samman arkitektoniska och konstnärliga perspektiv med tekniska, ekonomiska och sociala målsättningar ska gestaltningsperspektivet bli ett självklart inslag i både planeringen och utformningen av offentliga miljöer.

KÄLLA: http://www.statenskonstrad.se/se/Menu/Samarbeta/Samverkan-om-gestaltning-av-offentliga-miljoer/Akademiska-sjukhuset-Uppsala-lans-landsting

Märkt , , , , , ,