Etikettarkiv: plangenomförandeutredningen

Magnussons modiga förslag

I betänkandet ”En effektivare plan- och bygglovsprocess” föreslår utredaren Lars Magnusson en förstärkning av den översiktliga planeringen i kommunerna. I en fördjupad, tydlig och aktuell översiktsplan, benämnd områdesplan, ska den huvudsakliga indelningen i allmänna platser, kvartersmark och vattenområden visas. Liksom principerna för bebyggelsens utformning och trafikförsörjning.

Detta är ett överraskande, efterlängtat och modigt förslag.

Vi behöver planera våra framtida allmänna platser, gator och torg, rörelserum och vistelserum, länkar och noder. Inte i form av färdiga områden, utan strukturer i vilka stadens nya rum kan byggas över tid. Den fördjupade översiktsplanen är rumslig utan att vara alltför detaljerad vad avser byggnaderna. Den anger tydligt hur de allmänna platserna och gaturummen ska anläggas och lämnar stort utrymme för detaljprojektering och effektiv produktion av de enskilda fastigheterna. Det är i detta stadium som dialogen med medborgarna är meningsfull. Det är här balansen mellan det enskilda och allmänna intresset avgörs.

Kulturgeografen Torsten Hägerstrand skrev 1983 om behovet av nya organisationsprinciper i stadsplaneringen, som med förslaget om områdesplan har fått ett vasst verktyg:

”Den hittillsvarande organisationsprincipen – den ”fixa idén” – som inneburit specialisering och särskiljande har varit utomordentligt framgångsrik vad gäller att tillgodose materiella behov. För de sociala och psykologiska behovens skull kan det vara på tiden att släppa fram den alldeles motsatta organisationsprincipen: mångsyssleri och hopfogning. Omtolkat i energitermer betyder en sådan ny ”fix idé” inte en enda dominerande lösning utan många i kombination. Omtolkad i sociala och psykologiska termer betyder den en omgestaltning inifrån av såväl innerstäder och sovstäder från ensidiga uppgifter till blandade. Att lägga bostäder, arbetsplatser och andra mötespunkter nära varandra borde vara ett självklart sätt att spara in transporter. Resultatet blir också en socialt intressantare och för barnen mer lärorik struktur än vad uppdelningsfilosofin fört med sig.”

Med områdesplanen öppnar sig stora möjligheter för organisering av den framtida staden enligt nya principer. Arkitekter och planerare har nu fått ett gyllene tillfälle att återta initiativet och skaffa sig tolkningsföreträde till hur områdesplanen kan användas för detta nytänkande.

KÄLLOR: En effektivare plan- och bygglovsprocess, SOU 2013:34, Ett betänkande av plangenomförandeutredningen.
Torsten Hägerstrand, 1983, Det energisnåla samhället, publicerad i Om tingens vidd och tingens ordning, Byggforskningsrådet 1991.

Märkt , , , ,

Detaljplanens detaljer

Vilket kommer först, detaljplanen eller byggnaden? Detaljplanen förstås, men kan man upprätta en detaljplan utan att känna till byggnadernas utformning? Nej, svarade Hakon Ahlberg (1891-1984), framstående arkitekt och grundare av Svenska Arkitekters Riksförbund, SAR, i två artiklar som fortfarande är mycket aktuella.

”Det moderna stadsplaneförfarandet måste därför betraktas som ett provisorium, vilket snarast bör ersättas av ett system som radikalt skiljer ’generalplan’ eller ’stomplan’ från detaljplanering, överlåtande åt den som projekterar byggnaderna att efter vissa allmänna principer även utföra detaljplaneringen.”

Hakon Ahlberg diskuterar i ett annat sammanhang förhållandet mellan stadsplanen och den enskilda byggnadens utformning och invänder ”mot det i och för sig onaturliga i att den yttre ramen för byggnaden och kvartersdelen bestämts innan byggnadernas innehåll och funktionella krav ännu är kända”.

I denna iakttagelse kan alla arkitekter känna igen sig. Detaljplanens mått är satta utan vetskap om de framtida byggnadernas exakta användning och utformning. Ska arkitekten kompromissa och klämma in planlösningen i detaljplanens mönster eller ta matchen om planändring för att få alla detaljer att falla på plats?

Eller ligger lösningen på problemet i det Hakon Ahlberg kallar stomplanen? En fördjupad översiktsplan som är rumslig utan att vara alltför detaljerad vad avser byggnaderna. Den anger tydligt hur de allmänna platserna och gaturummen ska anläggas och lämnar stort utrymme åt omsorgsfull projektering och effektiv produktion av de enskilda byggnaderna.

Se där något att fundera över i den pågående Plangenomförandeutredningen.

KÄLLOR: Hakon Ahlberg, ”Stadsplan och bostad”, 1949 och ”Arkitekten i det moderna samhället”, 1961.

Märkt , ,

Politik och demokrati tar tid

Politik och demokrati tar tid, säger bostadsminister Stefan Attefall i Dagens eko ikväll. Just det, politik och demokrati tar tid. Men gäller det bara i statliga angelägenheter, för regering och riksdag? Stadsplaneringens krokiga kostig ska förvandlas till en bred autostrada, det ska gå snabbare att sätta spaden i marken, säger samma minister. Men politik och demokrati tar tid även på kommunal nivå, eller hur? Och särskilt just där, nära alla dem som direkt berörs. Det är då det är riktigt svårt att köra över berättigade synpunkter och motstående intressen. Stefan Attefall begär förståelse av sina kritiker för att resultaten av hans arbete låter vänta på sig, vi måste förstå att politik och demokrati tar tid. Men Stefan Attefalls egna utredningar frånser just detta. Att politik och demokrati tar tid. Tid bygger stad.

Märkt , , ,

Det allmännas bästa

Vi måste värna och vårda de offentliga rummen och planera robusta stadsstrukturer som kan utvecklas efter ännu okända behov och drivkrafter. Ingen av alla dessa statliga utredningar som syftar till att ”sätta spaden i marken snabbare” och förvandla planeringsprocessen till en ”autostrada” diskuterar behovet av en övergripande planering till det allmännas bästa. Men det är just de allmänna platserna, gaturummen, torgen och parkerna som bildar stadens grundstruktur.

Vi behöver planera våra framtida allmänna platser, gator, torg och parker, rörelserum och vistelserum, länkar och noder. Inte i form av färdiga områden, utan strukturer i vilka stadens nya rum kan byggas över tid. Den fördjupade översiktsplanen är rumslig utan att vara alltför detaljerad vad avser byggnaderna. Den anger tydligt hur de allmänna platserna och gaturummen ska anläggas och lämnar stort utrymme för detaljprojektering och effektiv produktion av de enskilda fastigheterna.

Men allt detta riskeras när kommunerna lämpar över kostnaderna för de allmänna platserna till de enskilda fastighetsägarna. Stadens markförsäljningar bör inte främst baseras på högsta pris i ett auktionsförfarande, utan innefatta kvalitetsbedömningar och långsiktig avskrivning av extraordinära exploateringskostnader. Det är mycket tveksamt att lägga dessa utvecklingskostnader på ett enskilt objekt och därmed på dem som bor och verkar just där. Exploateringar i denna skala bör grundas på samhällsekonomiska analyser och kvalitetsvärderingar, inte enbart på företagsekonomiska analyser.

Stadsbyggandet måste ses långsiktigt värdeskapande till det allmännas bästa.

Märkt , , , ,

Attefalls senaste

Många kommuner saknar översiktsplaner. Andra har översiktsplaner som är inaktuella eller inte används. Den nya plan- och bygglagen har påfallande svaga skrivningar om betydelsen av översiktlig planering. Som en konsekvens skjuts många problem direkt till detaljplanenivå utan tillräckligt förarbete och detta förorsakar många av de hinder som fördröjer bostadsbyggandet. Nu låter bostadsminister Stefan Attefall utreda ytterligare försvagningar av det svenska planeringssystemet. Enligt regeringsdirektivet ska utredaren analysera om det ”skulle kunna vara lämpligt att lätta på eller helt avskaffa kravet på detaljplan respektive bygglov”. Detta matchas inte med en motsvarande utredning om möjligheten att genom fördjupad översiktsplan eller områdesplan förbereda för ett snabbt plangenomförande. Av det tillhörande pressmeddelandet framgår vad det är fråga om: ”Många gånger när man prövar en detaljplan är förslagen väldigt lika de hus som redan byggts i närheten” och fortsätter ”I de fallen kanske man kan överväga att byggprojektet bara prövas en gång”. Systemet ska alltså premiera upprepning och enahanda byggande. En fördjupad översiktsplan på områdesnivå skulle kunna brygga över dagens glapp mellan planering och produktion. Det är helt orimligt att utan denna gå direkt på bygglov.

KÄLLOR: Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan. Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012.
Pressmeddelande från Socialdepartementet 15 november 2012.

Märkt , , , , ,