Etikettarkiv: Socialdepartementet

Angripa bullerkällan eller tåla lite mer?

Bullerreglerna ses nu över och samordnas i syfte att möjliggöra ökat bostadsbyggande. Det finns goda skäl till denna översyn, men det finns också anledning att reflektera över varför dessa regler så väl behövs ur ett användarperspektiv.

Jag har haft många och långa samtal med Tor Kihlman, professor emeritus i byggnadsakustik på Chalmers. Han är starkt drivande i ett internationellt samarbete mot buller. I korthet är det de mest utsatta grupperna i samhället som lever i de mest bullerstörda miljöerna. Människor blir sjuka och dör av buller, enligt Tor. Det finns mycket att göra för att eftertänksamt planera och bygga så att bullerstörningar inte uppstår, men framför allt kan man eliminera eller minska störningarna från bullerkällor som fordon, däck och beläggning. Vid ett möte med stora lastbilstillverkare, som jag deltog i på IVA, berättade de helt öppet att eftersom politikerna prioriterar avgaserna är det där de sätter in stöten och resurserna för sitt utvecklingsarbete – och låter åtgärder mot fordonsbullret bero tillsvidare.

I en artikel i Dagens Nyheter den 12 september i år möter förslaget om att töja på bullergränserna på kritik från medicinskt håll.

”Bostadsbyggande i bullriga områden innebär en ren hälsorisk, enligt Göran Pershagen, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet. Buller ger upphov till stressreaktioner och ett ökat påslag av kroppens stresshormon kortisol.

Sambandet mellan buller och högt blodtryck är väl underbyggt, och man har också sett samband mellan buller och hjärtinfarkt. Det är olyckligt att förslaget kommer nu då vi har fått allt starkare underlag för sambandet mellan buller och negativa hälsoeffekter, säger Göran Pershagen”.

Jag förvånas över ofta framförda argument som att ”Stockholm inte hade kunnat byggas om man följt bullerreglerna” eller att man kan ”välja var man vill bo” (borgarrådet Madeleine Sjöstedt på Business Arena 19 september), för det kan de flesta inte göra. Speciellt inte de som är mest utsatta för buller i Europas städer.

Man hade kunnat angripa bullerkällorna för att göra det lättare att leva i staden. Man hade kunnat ifrågasätta bilismen och visa hur framsynt stadsplanering kan dämpa dånet. Tagit matchen med bilindustrin istället för att töja på bullergränserna.

Inomhusbuller i bostäder kan man försöka bygga bort, men bullret i utomhusmiljön i städerna är inget man kan skydda sig mot med hjälp av treglasfönster. Har just läst intervjuer med barn och ungdomar som verkligen lider av höga ljudnivåer på platser de inte kan fly ifrån, t.ex. sina skolmiljöer.

Precis som läkarna värnar patienten, ska arkitekter och planerare värna de boende och de bostadslösa. Alla kan inte välja, det är därför bullerreglerna finns.

KÄLLOR: DN-artikel Kommuner vill bygga i bullriga miljöer
Delbetänkande från Bullersamordningsutredningen Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet SOU 2013:57
Tor Kihlman på DN Debatt Buller – icke önskat ljud och icke önskad fråga

Märkt , , , ,

Äntligen rejäla tag i bostadsfrågan

Regeringen har beslutat tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska utreda hur samordningen av bostadsförsörjningsfrågorna på regional och kommunal nivå kan förbättras och vad som bör ingå i fysisk planering på regional nivå. Regeringen anser att kommittén bör överväga ”hur arbetet för en positiv socioekonomisk utveckling i områden med utbrett utanförskap och boendesegregation bör samordnas med frågor om bostadsbyggande och den fysiska miljön i övrigt” liksom ”behovet av bättre samordning på regional nivå mellan frågor om bostadsbyggande, trafikinfrastruktur och kollektivtrafikförsörjning”. Kommittén bör analysera ”behovet av ökad samordning dels mellan regionala planer, program och strategier, dels mellan dessa och kommunernas översiktsplaner samt de kommunala riktlinjerna för bostäder”. När utredningsdirektiven presenterades av civil- och bostadsminister Stefan Attefall den 9 augusti tillade han att utredningen också ska ta hänsyn till regionala och lokala skillnader.

IVA-studien ”Staden i fokus” från 2010 granskade storstädernas aktuella översiktliga planering och berörd lagstiftning, främst Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Studien visade bland annat att det svenska planeringssystemet präglas av fragmentering med bristande samordning som följd. Sverige saknar, till skillnad mot många andra länder, en övergripande fysisk planering med helhetsperspektiv på regional och nationell nivå. Den kommunala planeringen måste sättas in i ett större sammanhang så att sambanden med omvärlden blir tydligare. Det finns ett behov av gemensamma planeringsförutsättningar och tvärsektoriell samverkan på regional nivå och det behövs en politik som klargör ansvarsförhållanden på regional nivå. En bättre samordning mellan statlig, regional och kommunal nivå är en förutsättning för en bättre PBL-tillämpning. Bristande samordning förorsakar många av de hinder som idag fördröjer bostadsbyggandet. Det är också en förklaring till att så många påtalar behovet av regelförenkling och effektivisering.

Många kommuner saknar översiktsplaner. Som konsekvens skjuts många problem direkt till detaljplanenivå utan tillräckligt förarbete. IVA-studien fann anmärkningsvärt få kvantitativa och kvalitativa analyser i de översiktliga planerna, vilket medför att intressekonflikter och olika aktörsperspektiv förblir outredda. Det fördröjer bostadsbyggandet. Konflikterna tas alltför sent, nära byggstart, då de är riktigt svåra att hantera och tidsfördröjningar är som mest kostsamma.

En regional utvecklingsbild behövs. Det gäller att hushålla med mark- och transportresurser och att genomföra klimatomställningen. Det är inte rimligt att varje kommun gör sina bedömningar av befolkningsutveckling, sysselsättning och infrastrukturbehov på denna nivå. Det är också en fråga om att dela kostnaderna för all den kompetens som krävs för att kunna göra dessa bedömningar, beräkningar och analyser. Med en politiskt förankrad regional utvecklingsbild, baserad på underlag från de berörda kommunerna, kan den kommunala översiktsplaneringen fokusera på rumsliga och lokala frågor och förbereda för snabba byggbeslut. En fördjupad översiktsplan, på områdesnivå, kan brygga över dagens glapp mellan planering och produktion. Den är rumslig utan att vara alltför detaljerad vad avser byggnaderna. Den anger tydligt hur de allmänna platserna och gaturummen ska utformas och lämnar stort utrymme för detaljprojektering och effektiv produktion.

Med direktiven till den parlamentariska utredningen om regional planering har bostadsministern tagit ett rejält tag i frågan om att få fart på bostadsbyggandet. Hittills har lösningarna sökts i detaljer om regelförenkling. Alltför stora förhoppningar har knutits till den felaktiga bilden att man kan bygga bostäder som man bygger bilar och därför har man sökt lösningar i att likrikta byggandet. Stadsbyggande handlar till skillnad mot bilbyggande alltid och utan undantag om en unik plats, ett unikt mikroklimat, en unik social och kulturell situation. Det är det särpräglade som skapar städernas attraktionskraft, kultur och dynamik. Att tänka i ett regionernas Europa är att bejaka denna attraktionskraft.

KÄLLA: Regional planering och bostadsförsörjning, Dir. 2013:78.
Staden i fokus, Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA 2010.

Märkt , , , , , , , ,

Attefalls senaste

Många kommuner saknar översiktsplaner. Andra har översiktsplaner som är inaktuella eller inte används. Den nya plan- och bygglagen har påfallande svaga skrivningar om betydelsen av översiktlig planering. Som en konsekvens skjuts många problem direkt till detaljplanenivå utan tillräckligt förarbete och detta förorsakar många av de hinder som fördröjer bostadsbyggandet. Nu låter bostadsminister Stefan Attefall utreda ytterligare försvagningar av det svenska planeringssystemet. Enligt regeringsdirektivet ska utredaren analysera om det ”skulle kunna vara lämpligt att lätta på eller helt avskaffa kravet på detaljplan respektive bygglov”. Detta matchas inte med en motsvarande utredning om möjligheten att genom fördjupad översiktsplan eller områdesplan förbereda för ett snabbt plangenomförande. Av det tillhörande pressmeddelandet framgår vad det är fråga om: ”Många gånger när man prövar en detaljplan är förslagen väldigt lika de hus som redan byggts i närheten” och fortsätter ”I de fallen kanske man kan överväga att byggprojektet bara prövas en gång”. Systemet ska alltså premiera upprepning och enahanda byggande. En fördjupad översiktsplan på områdesnivå skulle kunna brygga över dagens glapp mellan planering och produktion. Det är helt orimligt att utan denna gå direkt på bygglov.

KÄLLOR: Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan. Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012.
Pressmeddelande från Socialdepartementet 15 november 2012.

Märkt , , , , ,